Att göra en DCF-kalkyl - Steg 3

I de två föregående inläggen har vi gått igenom hur man räknar ut bolagets Cost of Equity, vilket är den ena komponenten för att räkna ut bolagets totala kapitalkostnad, som i sin tur används som diskonteringsränta.

I detta inlägget kommer jag att visa hur jag räknar ut ett företags Cost of Debt och hur man för samman allt till en kapitalkostnad, eller en WACC som det förkortas (Weighted Average Cost of Capital).

Cost of Debt

Att räkna ut ett företags skuldkostnader är relativt enkelt jämför med de föregående stegen. Jag använder mig av två huvudsakliga principer:

1. Titta på bolagets utstående obligationer och skillnaden mellan kupongräntan och den riskfria räntan och lägg till skillnaden ovanpå den riskfria räntan. 

2. Titta på bolagets Credit Rating från Standard & Poor's eller Moody's 

Om vi använder Investor AB som ett exempel kan vi hitta följande information på deras hemsida

Detta betyder att investerare i Investors obligation som gavs ut September 2014 fick en kupongränta på 2,75% årligen. Om vi jämför det med en riskfri ränta från 2014 (jag använder en 30 årig tysk statsobligation då detta var en Eurobond) så låg den på strax under 2%.
Detta skulle innebära att Investor har en Spread på ca 0,75%.Om vi använder det andra sättet, bolagets rating, och jämför den med Damodarans tabell (Tabellen) kan vi se att bolaget borde ha en spread på ca 0,72%, vilket stämmer bra överens med deras obligation. Sedan tar vi dessa uppgifterna och pluggar in i en uträkning som ser ut som följer;

Listan på olika länders default spreads kan ni, som tidigare, hitta här (Länk). 

The Weighted Average Cost of Capital 

Nu har vi alltså en riskfri ränta, en ERP och ett Beta och en Cost of Debt.
För att få fram vår Cost of Equity sätter vi ihop de tre första talen. Såhär ser ekvationen ut:

Nu är det äntligen dags att sätta ihop alla dessa delar till en slutgiltig diskonteringsränta, och detta gör jag i min modell såhär:

Marknadsvärdet av bolagets Equity får man helt enkelt genom att multiplicera antalet aktier med aktiernas pris. 

Den något långa och komplicerade uträkningen angående skulden är ett sätt att konvertera den bokförda skulden till ett Market Value. Ekvationen har ni här (Länk). Det blir sällan några stora skillnader, så vill ni använda det bokförda värdet går det bra, utan att förstöra hela modellen. 

För att komma fram till den slutgiltiga siffran (5,23% i modellen ovan) ser ekvationen ut såhär:

Så där, det va allt om diskonteringsräntan! Den delen av en DCF-kalkyl som kräver mest mattematik, men som också går väldigt snabbt att ta sig igenom när man väl har byggt sin modell en gång. 

I steg 4 kommer jag gå igenom hur jag gör mina estimat för framtiden och hur jag kommer fram till det slutgiltiga värdet per aktie, baserat på just mina antaganden om framtiden. Jag kommer också lägga ut min modell på ett Google Spreadsheet så att ni kan ta del om ni inte vill bygga en egen modell. 

Håll ögonen öppna för nästa bolagsvärdering, som förhoppningsvis dyker upp i nästa vecka!

Ni hittar mig på Twitter under profilen @AndreBlaklint (Länk till min twitter) där jag gärna pratar, diskuterar eller svarar på frågor!