Att göra en DCF kalkyl - Steg 1

På tre inlägg och en vecka har nästan 1200 personer tittat in på min blogg! Wow säger jag. Otroligt kul! Jag hoppas verkligen att jag kan fortsätta bidra med kunskap analyser och  kritiska tankar som får er att återkomma!

Som tack till alla er tänkte jag, som utlovat, börja med att gå igenom hur jag bygger upp min DCF kalkyl. OBS: Kalkylbladet skapades inte för att visas upp på någon snygg PowerPoint presentation, så den är inte precis sprudlande till utseendet, men den gör jobbet!

Jag får nästan lite svindel när jag ska försöka summera upp hur man gör en DCF-kalkyl på bara några enstaka blogginlägg, då ämnet är enormt stort och i många fall fritt för tolkning. Jag kommer därför undvika det mesta teoretiska, och har ni några frågor kring det få ni helt enkelt kommentera. Jag kommer presentera hur ekvationerna ser ut, och hur jag kommer fram till mina prognostiserade siffror, sen får ni vända och vrida på det hur ni vill! För en mer djupgående lektion hänvisar jag i dagsläget till Aswath Damodarans YouTube-kanal (LÄNK).

Värdet av en tillgång är alla framtida kassaflöden, diskonterade tillbaka till dagens värde. 

Denna mening är grunden för DCF och säger egentligen det mesta om metoden. För att veta värdet på en aktie i ett bolag måste vi göra två saker. 

- Prognostisera framtida kassaflöden.

- Diskontera till dagens värde.

Diskonteringsräntan

För att komma fram till en passade siffra att använda vid diskonteringen av de framtida kassaflödena använder jag mig av ett Weighted Average Cost of Capital, eller WACC, vilket helt enkelt är ett företags kapitalkostnader. Den består av två komponenter;
- Cost of Equity - Vad det egna kapitalet kostar företaget, vilket avkastningskrav har investerare.
- Cost of Debt - Vad företagets skulder kostar, till vilken ränta kan företaget låna pengar.

Cost of Equity - Del 1

Ett bolags CoE består i sin tur av tre komponenter;
- Den riskfria räntan
- Equity Risk Premium
- Beta

Riskfria Räntan

Den riskfria räntan är räntan du kan få på en helt riskfri tillgång. I mina kalkyler använder jag den 10 åriga statsobligationen i bolagets hemland.
Självklart finns det länder där risken för att staten behöver en bail out eller liknande existerar, därför justerar jag för denna risken genom att subtrahera ut landets Country Default Spread, vilket är ett mått på landets risk.
Aswath Damodaran har en bra sida där han gör detta åt oss för alla länder (Damodarans Lista).

Om jag ska värdera ett bolag i Brasilien tar jag alltså landets 10y Gov. Bond Rate som är 11,4% just nu, och subtraherar landets Default Spread, som är 3,08 (då de har fått en rating på Ba2).
Brasilens riskfria ränta blir då 8,32%.
Nedan är en bild från mitt kalkylblad (kommer visa upp hela i slutet av denna serien).

Tänk på att diskonteringsräntan måste räknas ut i samma valuta som du räknar ut kassaflödena i. Om du räknar kassaflöden i dollar, räkna då ut din WACC genom en Amerikansk riskfri ränta.

Hur hanterar man då dagens låga ränteläge? Det måste ju gå upp snart!? Följande citat fångar hur jag tänker;

The risk free rate is not just a number in a discount rate computation but an opportunity cost. One way to think about the risk free rate is that it is the rate you will earn if you choose not to take the risky investments that are out there. 

So, let's carry this to its logical extreme. Let's assume that you do replace today's risk free rate (2% or lower) with your normalized rate (4%) and that the resulting high discount rate gives you a low value for your risky asset. Let's then assume that you choose not to invest in that risky asset. Where do you plan to invest that money instead? In your normalized bond earning 4%? Since it exists only on your spreadsheet, I am afraid that you will have to settle for that “abnormally” low 2% interest rate.”

Den riskfria räntan är en alternativkostnad som man inte kan byta runt hur som helst. Om man tror att räntorna kommer gå upp den närmsta tiden får man justera sin diskonteringsränta allt eftersom i sina kalkyler. Ni kan ser i mitt förra inlägg hur jag gradvis ökade LVMHs WACC från 4,8% --> 6,5% då jag antar att räntorna kommer stiga gradvis under det kommande decenniet.



I nästa inlägg går jag igenom Equity Risk Premium och Beta.
Kommentera, kritisera och fråga i kommentarsfältet, och glöm inte följa bloggen via er RSS feed eller via mail.

Ni hittar mig på Twitter under profilen @AndreBlaklint (Länk till min twitter) där jag gärna pratar, diskuterar eller svarar på frågor!