Att göra en DCF kalkyl - Steg 2

I förra inlägget gick jag igenom det första steget i en Cost of Equity uträkning, vilket är en av två komponenter i vårt WACC. Har du missat det förra inlägget rekommenderar jag dig verkligen att gå tillbaka och läsa det först. Nästa bolagsanalys kommer förhoppningsvis till helgen, så prenumerera eller håll utkik!

Här följer fortsättningen på CoE uträkningen:

Cost of Equity - Del 2

Equity Risk Premium

Nästa steg i CoE ekvationen är en Equity Risk Premium, eller ERP, vilket ska spegla risken i de länder där bolaget är aktivt. Denna risk mäts som det avkastningskrav som investerare har när de investerar i riskfyllda tillgångar (i detta fall aktier) på marknaden. 

Hur vet man det då? En bra fråga med ett inte så exakt svar tyvärr.

Metod 1

Ett sätt att ta reda på ett lands ERP är helt enkelt att fråga olika institutionella investerare vilken premie de använder, och sedan ta ett medelvärde. Detta gör PwC en gång om året och skriver såhär i sin senaste rapport 

"Svaren implicerar en marknadsriskpremie på den svenska aktiemarknaden om 6,4%. Marknadsriskpremien är således i linje med 2013 års studie." (Rapporten)

Detta tillvägagångssättet är väldigt smidigt, men det kan vara svårt att hitta tillförlitlig fakta från andra, mindre länder.


Metod 2

Sättet som Aswatt Damodaran förespråkar, är att räkna ut ett Implicit ERP genom att lösa ut diskonteringsräntan ur en Grodons Growth Model. Hur detta görs lär ni er enklast på följande två länkar (Länk1 - Länk2). Sedan adderar han en lite reviderad version av landets Default Spread, som vi gick igenom i Steg 1. På så sätt kommer han fram till en ERP för varje land i världen, och dessa finns att tillgå i samma lista som i Default Spread listan. (Länk till listan)

Metod 3 skulle möjligtvis kunna vara att använda ditt egna avkastningskrav, vilket blir problematiskt om du är mer eller mindre riskavert än marknaden som helhet. Eftersom vi försöker lista ut om marknaden under/övervärderar ett bolag bör vi i största möjliga mån utgå från marknadens antaganden.

Om bolaget endast är aktivt i Sverige använder jag mig av Metod 1, men om landet har verksamhet i flera länder runt om i världen använder jag Damodarans lista.
Såhär ser mitt kalkylblad ut för ERP uträkningen.

Beta

Det sista steget i Cost of Equity uträkningen är ett Beta för aktien. Detta räknar jag ut genom att ta ett genomsnittligt Beta för bolagen inom det affärsområdet där bolaget är aktivt. Sedan tar jag den genomsnittliga Debt/Equity Ration för samma bolag och räknar ut ett Unlevered Beta. Sedan gör jag en Re-Lever av bolagets beta och kommer fram till bolagets Bottom Up Beta. Vill ni lära er teorin bakom detta hänvisar jag er till följande länk (Bottom Up Beta)

Såhär ser det ut i mitt kalkylblad

I nästa inlägg knyter går jag igenom Cost of Debt, och knyter ihop säcken på WACC.
Kommentera, kritisera och fråga i kommentarsfältet, och glöm inte följa bloggen via er RSS feed eller via mail.

Ni hittar mig på Twitter under profilen @AndreBlaklint (Länk till min twitter) där jag gärna pratar, diskuterar eller svarar på frågor!